Hej! Har lite svårt med relationer är nu 40 år.Mardrömmarna försvinner alldrig.

Vad glad jag blev när jag såg denna möjlighet för oss överlevare,även om man nuförtiden är en överlevare så behövs det lite andrum, när det blir tuffa diskutioner på andra forum. M-LL

Hejsan, jag vill tipsa om två bra hemsidor: www.pathwaysoflight.org och www.samtal.nu. Jag har bott i områden med invandrare i 6 år, så jag har sett en del av "överlevare" från andra länder. Jag har även haft en parrelation med en kille från Irak. Han kom från Bagdad. Han var trevlig. Vänligen Karin

det verkar vara ett fint andrum. jag sliter hårtjust nu för att fortsätta vara en överlevare...ibland undrar jag om livet som överlevare är möjligt. orka. behöver människor att luta mig mot...bara lite. inte lägga hela min vikt, det är det ingen som håller för men lite...bara

Kanske kan vara svårt att läsa
Just nu är jag förvirrad och ledsen,Vad ska jag göra!! vill jag skrika men askriva hit vill jag.Hela min kropp är i uppror och kämpar för att bli fri och ren.Jag har gått i terapi ett bra tag och fått bra hjälp och ändå så kryper,värken och stramar det i kroppen på ett sätt jag aldrig kännt förut.Jag har mycket som jag begriper och har bearbetat och samtidigt så råder det ett kaos ibland.Det pendlar mellan hopp och förtvivlan.Alla intryck blir starka och jag känner mig fruktansvärt ensam just nu.Finns det någon som ochså har en kaosig kropp och som vet nåt som kan lindra.Jag kan ibland lugna ner det hela med att smörja in mig med en olja men ibland hjälper ingent annat än att härda ut.Att skriva ut i data rymden till er andra som har det lite grann på samma sätt är en tröst.Tack att du läste

Hej på er! Stå på er. Jag blev själv medlem i Rsci 2004, men har varit medlem i andrum lite längre.

Tänkte skriva att det nog går bra å skriva här även fast man inte har så mycket datavana. Hoppas vi ses på forumen nån gång. Hoppas ni känner er hemma på Andrum snart, ja om ni tar steget alltså.

Jenna

Hej,jag är här för första gången.Jag ser att vi är många överlevare.Jag är så trött på kampen att läka övergreppen.Det är som om historien biter sig kvar och jag känner det det som om jag går runt i cirklar.Jag har terapi men det är just nu som om inget hjälper mot den skrikande kroppen.Puha det gäller att ta en stund i taget och andas och vara kvar i kroppen.Nu vet jag inte vad jag ska skriva mera men jag skickar det här
hälsningar Trippolina

är själv inne i en tid när jag har mycket ilska i mej, jag känner att det är en stark drivkraft att komma vidare, kan kanske bara bli lite för mycket ibland o på fel personer, men jag vet att jag kommer att hitta balansen så småningom, få ut rätt känslor pårått ställe d kommer att bli så, vet att d går att bli hel

Anonym!! skönt att höra, du är ju på rätt spår då!! Såna där jävlar ska inte få hållas!! Skellefteå är väl sådär tycker jag, har själv bott i sthlm många år men är ursprungligen från skeå, men bara man hittar sin väg, att allt känns rätt!! Du orkar, du vet ju att vi är överlevare!!

Hej Trasselsudd i Skellefteå!
Jag kommer såsmåningom att flytta och då blir det nog troligt Skellefteå,är norrlänning och besöker ofta Skellefteå.Har nyss gjort ett försök att stoppa honom och det lyckades,hoppas bara jag orkar stå emot i fortsättningen!.Jag vill verklligen känna att hoppet finns!Tack ändå!